Allt det där jag aldrig sa.

En bänkrad i en rastlös sen april. Jag tittar över axeln och ser dig blinka till. Jag kan få dig när du vill. En vind blåser skräp längs korridoren en sista gång. Och du & jag håller andan och håller händer i språnget. Det är inte så långt hem. Än finns det tusentals tårar kvar. De var dina att ge vemsomhelst. Äntligen. De är de dyrbaraste smycken du har. Så be aldrig om ursäkt igen, äntligen passerar vi deras gränser. Minns du vår blodsed, våran lag. Vårt dumma korståg mot en lika korkad stad. Jag minns allt, som naglarna mot glas. Men du bara skrattar åt mig, förminskar allt till ett skämt. Men jag ser på din ängsliga hållning, din jagande blick att de känns. Att det är långt hem. Och snart finns det inga tårar kvar. De var våra att ge vemsomhelst. Äntligen. De är de dyrbaraste smycken vi har. Så be aldrig om ursäkt igen. Äntligen sätter du själv dina gränser. Den där pojken jag aldrig kände. Som gick på gator jag aldrig såg. Och tänkte tankar jag aldrig tänkte. Under ett tunt och flygigt hår. Och alla känslor slog och sprängde. Hela vardagen full med hål. I en tid då inget hände. I en stad som alltid sov. Men älskling vi var alla en gång små. Ja, vi var alla en gång små. Ja, vi var alla en gång små. Jag kastar stenar i mitt glashus. Jag kastar pil i min kuvös. Och så odlar jag min rädsla. Ja, jag sår ständigt nya frön. Och i mitt växthus är jag säker. Där växer avund klar och grön. Jag är livrädd för att leva. Och jag är dödsrädd för att dö. Men älskling vi ska alla en gång dö. Ja, vi ska alla en gång dö. Ja, vi ska alla en gång dö.

Igår var det krök hos Elin med flickorna och sedan hos Felicia med lite skönt folk. Kom hem till Gustav klockan 3 på natten, åt och sedan somnade jag som den lilla gris jag är. Nu har jag precis tittat på "Dear John" och gråtit i floder i min ensamhet. Ikväll får jag se vad som händer, lär bli att vara med Gustav, samt se på Eurovision song contest 2010 med hans grannar. Jag hoppas verkligen att Ukraina vinner skiten nu när Sverige inte ens kommer vara med..bravo Anna! Nu ska jag städa undan i mitt rum. Pussen

Chacha! Förlåt för dålig uppdatering. Har haft ett par jobbiga dagar den här veckan, med bland annat läkarbesök, massa plugg och konflikter med föräldrarna/pojkvännen. Nu börjar iallafall det mesta klarna, idag kommer beskeden från alla tester hos läkarna, det mesta av plugget är klart, och jag har precis försonats med mina nära och kära. Usch har kännt mig så misslyckad, men nu är det nya tag från och med idag! Nu ska jag koka mig en kopp te och lyssna på lite glad musik (Finlands melodifestival låt lutar det mot, låten får en verkligen att känna sig stolt över sitt hemland haha, fast fjärilarna som kom från ingenstans tog ändå hem priset, hoppas verkligen att dagens bidrag blir bättre). Och måste bara säga att när jag hörde Islands bidrag så tänkte jag på dig min kära Ivve!

jag behöver nytt. kommer börja blogga på *****. nyttnyttnytt vill jag ha. puss alla läsare, och jag hoppas ni fortsätter att läsa.

jag kan inte. jag är en emo i mina bästa år.

Blivit lite mycket texter nu på senaste tid och inte så mycket "fakta" om mina dagar. Idag hade jag en lektion av fyra, så det kändes lite ovärt att gå till skolan (samt att jag är lite små sjukis). Har även invigt min nya diet nutrilett shake, vilket jag endast ersätter med vissa måltider på dagen. Annars har inte så mycket hänt, Gustav kommer snart tillbaka hit. Han åkte iväg med min moppe för att hämta hans saker, eftersom att han ska sova här. Nu ska jag ta en liten shake-shake, samt skriva en öskelista till min födelsedag som äger rum på lördag. Puss

Och när vet man om man är ett livs kärlek?
måste det vara i slutet av livet
eller kan man känna så innan?
Kommer mina rynkor vara spår av hur jag levt
eller hur jag älskat?
Eller kanske kommer de vara spår av en älskad människas väg genom mig?
Och jag tror att minnen är rester av hur jag levt.
 
Och det är aldrig relationen som ger känslorna
utan känslorna som ger relationen
en kropp i en annan
en känsla bland flera.
Så antingen blir man färre med tiden, eller så blir man fler
Och oroar man sig för hur saker ska bli
glömmer man bort hur saker är.

"Jag ska aldrig mer dricka"..okej jag vet att jag kommer att göra det inom kort men just nu känner jag verkligen att jag aldrig mer vill göra det. Igår var det fest hos Paula, och någon fick i sig lite för mycket. Kommer ihåg att jag satt i en taxi och sjöng som gud vet vad med tjejerna när vi drog vidare till Ante. Sedan efter 20 min drog jag hem till Gustav och när jag kom innanför hans dörr "BOM" så började jag spy. Jag var så full och stackars Gustav försökte hjälpa mig men tillslut fick han ringa mina föräldrar haha. Tur att mina föräldrar kan skratta åt sånna här saker säger jag bara! Och otroligt nog är jag inte bakis idag (jag blir nästan aldrig bakis), dock har jag ont i magen efter allt spyande igår, usch. Nu ska jag dö i min säng. Puss

Jävligt surt med idol. "Du är faktiskt en av de bästa hitills, otrolig röst..men vi brukar undvika att skicka vidare så unga deltagre..så hade du varit ett år äldre så hade du gått vidare direkt. Men du är bara 16, så om du söker nästa år när du är lite mer mogen så kommer du garanterat komma vidare tror jag." Så det får väl bli att vänta ute i 10 timmar i kön nästa år igen, kul. Jaja ska inte klaga, mycket kul hände under vänte-tiden också (de första timmarna) när folk var glada och tålmodiga..sedan gick det bara utför hahah.

Omgomgomg. Klockan två kommer Felicias mami och hämtar mig, så åker vi till idol-kön. Önska oss lycka till! Juryn kommer bli blown away...heheheh. Eller?

Och sakta men säkert blev januari april,
maj väntar nu på mig runt hörnet. Vem lämnade vem?
Jag minns inte längre.

Hejhej! Usch ligger hemma och är stendöd, sjukare människa får man leta efter. Har varit sjuk nu sen valborg, och bättre kan jag inte påstå att det blivit. Så idag fick jag stanna hemma från skolan, men imorgon måste jag komma! Då ska vi ha föräldra redovisning inför projekt 2, scary-shit. Nu ska jag plugga lite och dricka en stor kopp te. Samt lyssna på Michael Nyman's underbara piano spel, hans musik är verkligen magisk. Puss

Och det handlar om att blåsa ögonfransar från varandras kinder, 
älska smaken av någons fingertoppar. Om att texta ett namn med snirkliga
bokstäver på varenda parkbänk man stöter på. Att skratta tills det gör
ont i magmusklerna och ligga på hårda parkettgolv fast det finns en säng
precis intill. Om att brottas bland kuddar och att lära sig älska att förlora,
bli nedtryckt i dunet och kysst över hela kroppen.

Valborg, alkohol, fina vänner, SKÅL. I fredags på självaste valborg var jag med mina underbara vänner, blev en delvis bra/dålig kväll. Vi började hos Sofia där vi förade och sedan drog vi vidare till Max på fest. Morgonen efter var jag sjuk (inte konstigt när man vandrar ute i regnet mitt i natten) så nu har jag feber och är jätteförkyld. Måste bli frisk nu till nästa helg då idol är och jag och Felicia ska söka hehe. Nu hade jag tänkt att storstäda mitt rum så det blir finfint. Pusspusspuss