-
Det helt oväntade och mest naturliga var festen då du kysste mig,
tog min hand och försvann med mig ut i den varma sommarnatten.
Att promenera med din hand i min var något av det mest underbara
jag någonsin gjort. Och där någonstans mellan natt och dag flätade
vi samman våra händer och viskade om en förbjuden framtid ihop.
Men tyvärr hade redan en sticka letat sig in under handflatorna.
Och när vi sedan släppte tagit gick det inte att gå tillbaka till hur det
tidigare varit. Magin var bruten.
-
Dagarna går och jag känner mig aldrig utvilad.
-
-
Och jag vill kunna beskriva tystnaden som viner i vinden.
Hur kylan omsluter kroppen medan oktoberdagarna kommer och går.
Hur grus låter under fötterna och hur löven tveksamt hänger kvar.
Hur kylan omsluter kroppen medan oktoberdagarna kommer och går.
Hur grus låter under fötterna och hur löven tveksamt hänger kvar.
oh good mornin gorgeous
Och jag har inte haft tid att skriva, inte heller någon lust för den delen. Livet känns bra. Jag mår bra. Skolan går bra. Äntligen en vändning i mitt liv. Sitter just nu i vardagsrummet med solen i ansiktet och en kopp te brevid datorn. Papi fyller 49 år idag också, så senare ikväll ska vi fira honom. Måste även plugga på projektet som ska vara inlämnat vid midnatt imorgon. Heido
