Och nu bränner jag upp den sista biten av hopp jag så varsamt burit under det senaste året;

De fick aldrig se de sms du skrivit med kärlek istället för bokstäver.
Och de kommer aldrig förstå hur du kysste mig ömt på pannan.

Hur jag varje morgon hade ett sms från dig och hur du varje kväll sa godnatt.
Hur du jämt fick mig att skratta hjärtligt även fast jag var ledsen eller arg.

Hur vi blev bästa vänner. 
Hur vi torkade bort varandras tårar.
Hur du aldrig dömde mig och min omgivning.
Hur du aldrig yttrade något om min svaghet. 

Hur jag nu hittar spår av dig överallt runt omkring mig.
Hur jag kan känna dina varma beröringar även fast du inte är hos mig.
Hur du är det finaste som hänt mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0